De senaste inläggen har handlat en del om rådjuren och min hatkärlek till dessa. Jag tycker att rådjur är jättevackra, jag älskar att se dem gå och äta. I skogen! Inte i min trädgård.
Men tänk vad vi är anpassningsbara.
Om man som vi, bor mitt i skogen, får man ju tåla att det kommer rådjur och hälsar på. Det går att välja växter som inte rådjuren gillar, men ibland får man ta kampen mot djuren på något annat sätt.
Jag älskar tulpaner.
Det gör rådjuren också.
I höstas köpte jag en hel del tulpanlökar, men för att det inte skulle vara helt i onödan ska jag lura rådjuren. Jag satte lökarna i krukor och ställde dessa i vår inhägnade köksträdgård. När de börjar blomma ska jag ställa dem på trädäcket eller på andra ställen som är rådjursfria. När de blommat över har jag tänkt ställa dem på någon undanskymd plats för att ta fram dem nästa år igen. Smart va?
Nu har de kommit upp lite. Bara lite.
Vi bor ju också mitt ute i ingenstans och det är samma här. Första året vi bodde här stod dom otroligt söta rådjuren och åt av potatisblasten. Men sen har vi satt upp lite fårstängsel här och där, mest för att hunden inte skall smita iväg och rådjuren har uteblivit för hunden skäller på dom. Så skaffa en hund!!!
SvaraRaderaNej, men det är så synd, när dom tar det man odlar. Vår närmsta granne, några hundra meter bort har inget skydd och där äter rådjuren upp allt för dom..
Agneta kram
P.S. jag skrev på din andra blogg igår, men jag tror inte det kom fram, jag var i alla fall glad för vad du skrev där och hoppas att framtiden ser så där otroligt ljus och härlig ut! Kramar
SvaraRadera