På tal om storkar; måste bara berätta en dråplig episod som utspelade sig för snart ett år sedan.
Förskolan där våra barn går har ett häckande storkpar på taket. Och under några veckor förra våren var dessa storkar väldigt flitiga med att para sig. Barnen hade "första parkett" till det som utspelade sig och personalen på förskolan pratade givetvis med barnen om vad storkarna gjorde.
En dag, i bilen på väg hem, startar en flicka, 5 år, ett samtal om detta med sin mamma.
- Mamma, idag har vi sett när storkarna parade sig.
- Jaha, hur gjorde de då?
- Pappastorken stod på mammastorkens rygg och flaxade med vingarna.
- Jaha..
- Mamma, hur gör människor?
- Eeeehhh, jag vet inte riktigt.
- Men mamma, det gör du ju visst!
- Ja just det, det hade jag glömt. Hmmm - ungefär som storkarna kan man säga.
- Men mamma - stod pappa på din rygg och flaxade med armarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar