Grått och trist

Grått och trist, grått och trist, GRÅTT OCH TRIST, grått och trist, grått och trist, gRÅTT och tRIST,  grått och trist, grått och trist, gRått och tRist, grått och trist, grått och trist, gråTT och Trist, grått och trist, grått och trist, GRÅTT OCH TRIST, grått och trist, grått och trist, gRÅTT och tRIST,  grått och trist, grått och trist, gRått och tRist, grått och trist, grått och trist, grått och trist, gråTT och Trist, grått och trist, grått och trist, GRÅTT OCH TRIST, grått och trist, grått och trist, gRÅTT och tRIST,  grått och trist, grått och trist, gRått och tRist, grått och trist, grått och trist, gråTT och Trist, grått och trist, grått och trist, GRÅTT OCH TRIST, grått och trist, grått och trist, gRÅTT och tRIST,  grått och trist, grått och trist, gRått och tRist, grått och trist, grått och trist, grått och trist, gråTT och Trist, grått och trist, GRÅTT OCH TRIST, grått och trist, grått och trist, gRÅTT och tRIST,  grått och trist, gRått och tRist, grått och trist, grått och trist, grått och trist, gråTT och Trist, grått och trist?

Nej, men så är det väl ändå inte!
Grått javisst, men vilken underbar gråskala! Och sänker man blicken lite så ligger höstens färgprakt numera på marken, fortfarande vacker.
Och trist kan det väl aldrig bli?!? Varken ute eller inne!

Under skogspromenaderna stöter jag på en hel del skräp, ibland några borttappade vantar. Men detta har jag aldrig förut sett...