- Kan vi få en glass?
- Kan vi få en leksak?
- Kan vi köpa något?
- Kan vi...?
Otroligt tröttande, och oftast blev svaret NEJ!
Men ibland kunde de ändå få köpa något litet - gärna en påse blomfrön som vi sedan sådde tillsammans. Då kunde alla få glädje av den. För det mesta fick de välja helt själva (nästan).
Men en av gångerna planerade jag faktiskt var vi skulle så. Vi behövde lite färg i rabatten med nyplanterade klematis och elefantgräs. Sonen fick då i uppdrag att välja lila blommor.
Han valde trädgårdsnattviol. Jag tittade inte så noga på påsen - de såg fina ut, violer är ju små söta blommor... När vi kom hem sådde vi dem. Sen läste jag på påsen...
Tvååriga - blommar andra året. Ca 120cm höga.
Ha ha, jag kände mig lurad. Av mig själv förvisso, men ändå.
Under sensommaren tittade de upp ur jorden. Och i våras tog de fart. Ordentlig fart!
Nu pryder de verkligen sin plats, och doftar fantastiskt! Till nästa år ska jag ha fler! På precis samma ställe, och de ska få växa längs hela staketet - inte bara halva, som i år.
Ibland kan tjat ge bra resultat!
Kul. Jag hade nog också gått på namnet och trott att det var en söt, men liten blomma. Söt är denna också, men kanske inte så liten. Bra val av sonen!
SvaraRaderaTyvärr har jag bara blålila aklejor att byta med. Inget som du inte redan har alltså. Hoppas du får napp av någon annan...
Kram Tamara
Vad kul!Jag försöker få Elvira intresserad av trädgården men hon är mest intresserad av datorn;s
SvaraRaderaJag stod igår och kollade på just frön till trädgårdsnattviol på Flyinge plantskola. Du vet, åkte dit för att köpa dagliljor men man måste ju titta runt lite....
Hamnar oftast bland rosor och klematis..
Här skall oxå bli trädgårdsnattviol, de doftar ju härligt!!