Månadsbilder september

Oj då, bilderna är redan en vecka gamla...
Den senaste tiden har det varit mycket jobb. Eller nja - mycket och mycket... Mer än vanligt på knasiga tider. Så blir det ibland när man jobbar skift.

September månads bilder har legat i kameran en hel vecka. Mognat, kanske?
Men här kommer de:
I östra rabatten blommar det. Rosa och vitt. Mest rosa. Fint!
Rudbeckiorna behöver lite stöd. Jag hoppas att de så småningom ska få stöd av de andra växterna.

Kelmatistunneln ser inte mycket ut för världen. Den ska göras om, bågarna ska bytas ut, klematisarna ska flyttas.
Men maken strejkar. Han tänker strejka i fråga om detta projekt hela hösten, men har lovat att vi ska ta tag i det till våren. Och jag behöver hjälp.
Så nu får jag öva på det där svåra igen; att vänta.
Än så länge ser de ut så här:

Kelmatisen längst fram till höger blommar för fullt. Jättesöta små blommor.

Den ska flyttas fram på uppfarten, i ett av mina cementrör. Det får jag nog göra redan i höst. Vi får se. Just nu lägger jag all trädgårdstid på att plantera min nya rabatt.

Porlande vatten

Vatten i trädgården kan man aldrig få för mycket av. Spegelblanka vattenytor, badvänliga pooler (inte så snygga, kanske), vattenytor som krusas av vinden, porlande vatten.
Vi har en porlande vattensten. Underbart ljud, så rofyllt att lyssna på.
En av sommarens härliga kvällar satt vi ute sent. Det var alldeles tyst runt omkring oss. Det enda som hördes var det porlande vattnet.

Lyssnade, njöt, läste en bra bok, lyssnade mer...

Liten kotte

En eftermiddag i veckan, när vi kom körande hem, låg en liten krabat mitt på vägen. När vi kom närmare reste han sig och stapplade in till kanten. Vi gick och tittade på honom, så liten och söt. Han låg vid vägkanten, alldeles stilla.

När vi tittat klart och lämnade honom ifred knatade han in i grannens trädgård.
Vi får hoppas att han hittar en bra övervintringsplats nånstans.

Det bidde bara en tumme...

När vi var små brukade farfar berätta sin favoritsaga för oss. Den handlade om en skräddare som skulle sy upp en kostym. Han bad kunden återkomma en vecka senare så skulle den vara klar. När kunden kom för att hämta sin kostym sa skräddaren att
 - "Det bidde ingen kostym"
- Jaså, vad bidde det då, då?
 - Det bidde en kavaj.
- Jaha, när blir den färdig då?
-  Om en vecka...

Detta fortsatte vecka efter vecka, farfar berättade om att det bidde en väst, vantar, en vante, en tumme och till sist:
-Det bidde inte en tumme.
- Nähä, vad bidde det då, då?
- Det bidde ingenting.
- Nähä, tack då. sa kunden och gick.

Jag älskade att höra farfar berätta sagan om skräddaren, och orden "det bidde bara en tumme" kommer då och då upp i mitt huvud.

Så hände idag när jag tittade ut mot komposten. Framför komposten satte vi en spaljé för att dölja skräphörnan. I våras kom jag på att jag skulle så solrosor mellan spaljén och komposterna. En solroshäck, så snyggt!

Det bidde ingen solroshäck, det bidde bara en solros...
Men den är fin, och nu blommar den!

Sensommardagar

Vilka härliga dagar vi har nu!
Strålande sol, blå himmel, sköna temperaturer.
Svårt att vara inne, men idag har jag tagit en "innedag för kommande utedagar".

Maken ringde hem vid lunch och pratade lite. Han frågade om jag varit och tränat.
- Nej!
- Har du bara latat dig idag?
- Kanske inte bara ... jag har bakat två sorters bullar, städat badrummen, tvättat, vikt tvätt, varit på en 4 km-runda i skogen och sprungit lite ut och in för att fixa lite i trädgården och lite här inne.... så kanske inte bara latat mig.

I kväll ska jag jobba. Vad härligt det är att ha ett jobb man älskar, ett jobb man ser fram emot att få gå till. Men visst, det hade inte varit fel att vara hemma med familjen denna fredagkväll heller.
Vanliga Mullebullar, med grahamsmjöl och linfrön samt squashbullar. Mums!

Så nu kan vi göra många, långa utflykter med bullar i matsäcken.

Slottsweekend & trädgårdsdag

Helgen som gick tillbringade vi på Bäckaskogs slott. Firade min pappas födelsedag, träffade barnens kusiner, åt god mat, hade trevligt.
Traditionen bjuder att födelsedagen ska firas när det är trädgårdsdag i slottsparken, så också i år.
Tunga regnmoln täckte skyarna, regnet hängde i luften. Men vi klarade oss torra.

Mycket att titta på, mycket jag vill ha.
Att hösten närmar sig med stormsteg går inte att missa.

 Jag köpte inga växter, priserna var vanliga plantskolepriser, så jag tänkte att jag lika gärna kan gynna de lokala plantskolorna häromkring. Dessutom är sortimentet större på plantskolan.
Men en hel del annat fint att ha i rabatten kunde man ju hitta.

 Tre vita glasfåglar fick följa med hem till oss.

 Det populäraste trädgårdspyntet var nog ändå dessa.

Supersöta!
Ernst-inspirerade?

På vägen hem var vi tvungna att stanna vid ett pumpa-fält. Så läckert!
Stora, gula pumpor.

Tomat-tankevurpa

Mitt lilla tomatväxthus är fullt. Så fullt att det är svårt att komma in i det. Tomatplantorna sträcker sig högt upp mot taket. De är svåra att binda upp - taket är ju välvt.

Nästa år ska jag komma ihåg att busktomater och coctailtomater inte är samma sak.