Beskärning av klematis?

Gick runt i trädgården och njöt.
Hittade plötsligt dessa vackra klematisknoppar. Jag har ingen aning om vilken sort det är. Jag har varje år klippt ner den till 30cm (efter konstens alla regler, trodde jag). Dock har den aldrig blivit sådär stor, tät och fin som jag hoppades på.
Förra året var jag och lyssnade på ett föredrag om klematis och lärde mig då massor om beskärningsgrupper mm. Började fundera på om denna klematis kanske inte tillhör besk.gr.III?
Nu, när jag såg denna vackra knopp blev jag än mer övertygad om att det är rätt att låta bli att klippa den i år. Vi får väl hålla tummarna och se vad det blir av den...

Jag har som sagt ingen aning om vilken sort det är. Lappen som satt på är försvunnen.
Och jag trodde, fram till nämnda föredrag, att alla klematis skulle beskäras ner till 30cm varje vårvinter.

Men det är visst inte bara jag som levt i okunnighet.
I somras var jag på en plantskola som då råkade ha utförsäljning av just klematis. Eftersom jag var i full gång med att anlägga min klematistunnel tänkte jag passa på att inhandla några olika. Jag hade inte bestämt vilka sorter jag skulle ha, bara hur många jag skulle ha (och ungefärlig färg) ur varje beskärningsgrupp. Frågade ägaren av plantskolan vilka hon hade i respektive grupp, men hon tittade mest oförstående på mig och berättade att hon inte tyckte att det där med olika beskärningsgrupper var så viktigt, hon klippte ner alla klematis varje år till ca 1m - och de brukade blomma...

Fynd med vårkänsla!

Äntligen har jag hittat ett par trädgårdsstövlar som jag gillar OCH som fanns i rätt storklek till mina stora fötter!
Jag tvekade inte en sekund innan jag köpte dem.
Visst är de fina!?!

Mördande reklam

Söndag på jobbet. Solen strålar in genom fönstren. Jag längtar ut.
Maken och barnen var ute länge i förmiddags och jag förväntade mig inget jublande gensvar när jag skulle föreslå lite gemensamt trädgårdsarbete i eftermiddags.
Men - allting går att sälja med mördande reklam...

Vi hade trekamp i trädgården!
1. Mullvadshopp (Man ska hoppa jämfota från mullvadshög till mullvadshög - på tid)
2. Grenstafett (Två lag, det ena laget samlar grenar från gräsmattan och lägger på ett förutbestämt ställe, det andra laget flyttar grenarna vidare till komposten)
3. (Kom inte riktigt på någon tredje gren, men det gjorde inget)

Tyvärr var jorden i mullvadshögarna fortfarande frusen, så den grenen fick vi hoppa över.
Men Grenstafetten gick bra, vi hade jättekul - och barnen vann såklart!
Och som en liten bonus är nu alla grenar bortrensade från gräsmattan...

Barndomens skogar...

För en vecka sedan kom våren hit till Skåne. Plusgrader var dag ger massor av vårkänsla.

De två senaste dagarna har jag och barnen tillbringat i norra Skåne, i min barndoms skogar. Vi har tagit långa, härliga skogspromenader. Vi har vandrat, tittat på knoppar, klättrat på stenar (framförallt yngste sonen, han har nog klättrat på alla stenar högre än ½ meter - och det var många, det), balanserat på stockar, tittat på konstiga träd, badat i löv, njutit av naturen och givetvis fikat!

Tänkte att jag skulle bjuda på några bilder från dessa vandringar.

 Och några bilder från min pappas trädgård.

Växthus - eller inte?

Ja, självklart vill jag ha ett växthus - det vill väl alla trädgårdstokiga?
Eller...?
Jo...ibland...självklart...kanske...nja...eller?

Jag velar och velar.
Vissa dagar - ingen tvekan - jag bara MÅSTE ha ett växthus. Lagom stort, där ska vara plats för odling (såklart); Lite vindruvor, några tomater, chili. Men också plats att sitta och bara mysa. Lite fika regniga dagar.
Men - orkar jag sköta ett växthus? Det är ju en del jobb med vattning och vädring mm.

Försöker väga fördelar mot nackdelar.
Det brukar i alla fall leda till att jag börjar bläddra runt bland växthusförsäljarnas sidor på nätet.
Jag ser ju snabbt vad jag skulle vilja ha samtidigt som jag ungefär lika snabbt inser att det alternativet kanske inte är det optimala här i min trädgård med dessa förutsättningar.

Hur smart är det egentligen att ställa ett glashus i en trädgård med bollspelande barn? Dessutom ligger trädgården mitt i skogen med fallande grenar varje vinter/höst/vår. Hur smart är det?
Om vi vänder på det och ser det ur en mer praktisk synvinkel; det vore kanske bäst med ett lite mindre växthus gjort av någon kanalplast?

Men hur mysigt är det att sitta och fika i?
Jaha, inte alltid teori och praktik passar ihop...

Kanske vi skulle ta och bygga ett  själva?
Ha ha ha, vi som knappt klarar av att sätta upp en lampa så den hänger rakt...

Nej, här får vi nog fundera lite till. Vända och vrida på tankar och åsikter, på fördelar och nackdelar.

Och fram tills vi tar ett beslut får det nog bli ett växthus av denna variant, bara för att kunna förodla litegrann i alla fall.

Alla dagens bilder lånade från www.bygghemma.se

Vad tycker ni som läser?
Kan jag få några goda (eller avskräckande) råd?

Att längta...

Igår var det barmark. Solen sken och värmde. Gav hopp om annalkande vår.
I dag när vi vaknade hade vi drygt ½dm snö. Blöt, kall snö.
Någon talar om bakslag. En annan om besvikelse.
Men hur kan det vara ett bakslag? Våren har ju faktiskt inte kommit ännu. Det är fortfarande vinter, även här i Skåne. Skånsk vinter, inget att hurra för, men ändå - vinter.
Vi är många som längtar efter våren nu. Längtar efter att få börja "våra" i trädgården. Gräva, räfsa, så, plantera.

Men jag funderade lite...
Varför går vi och längtar bort våra dagar?
Varför njuter vi inte av de dagar vi har istället för att längta efter andra?
Njut av dagen!

Och kom ihåg:
Fyll inte livet med dagar,
fyll dagarna med liv!

Hur gör djur?

På tal om storkar; måste bara berätta en dråplig episod som utspelade sig för snart ett år sedan.

Förskolan där våra barn går har ett häckande storkpar på taket. Och under några veckor förra våren var dessa storkar väldigt flitiga med att para sig. Barnen hade "första parkett" till det som utspelade sig och personalen på förskolan pratade givetvis med barnen om vad storkarna gjorde.
En dag, i bilen på väg hem, startar en flicka, 5 år, ett samtal om detta med sin mamma.

- Mamma, idag har vi sett när storkarna parade sig.
- Jaha, hur gjorde de då?
- Pappastorken stod på mammastorkens rygg och flaxade med vingarna.
- Jaha..
- Mamma, hur gör människor?
- Eeeehhh, jag vet inte riktigt.
- Men mamma, det gör du ju visst!
- Ja just det, det hade jag glömt. Hmmm - ungefär som storkarna kan man säga.
- Men mamma - stod pappa på din rygg och flaxade med armarna?