Ibland förvånar jag mig själv.
Fick vissa förvarningar igår om att det skulle snöa inatt, kände besvikelsen ta över mina vårkänslor.
Vaknade idag till en vit värld.
Men, tro´t eller ej (jag tror det knappt själv...), besvikelsen var som bortblåst och jag kände någon sorts barnslig snöglädje. Snön lyste upp (i dubbel bemärkelse) min gräsligt tidiga morgon.
Nu i kväll är den mesta snön borta här i söder. Och kvar har vi den fortfarande ganska gråa värld som början av mars ändå alltid är. Det gröna har ännu inte lyckats ta över och kommer inte att lyckas än på några veckor, hur mycket jag än vill. Kanske har jag då ändå hellre vitt än grått...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar