Stenläggning i trädgården

Häromdagen läste jag ett blogginlägg i den fina bloggen I Tages Trädgård.
Jag skrev en kommentar som slutade med "Sten är trevligt, lagd på rätt ställe i rätt mängd och på rätt sätt."
När jag läste den kommentaren dagen efter insåg jag att det lät väldigt negativt (jag har bett om ursäkt). Men jag började fundera på varför jag lät så negativ.
Är jag negativ mot stenläggning i allmänhet, eller?
Nej, jag tror inte det, men bakgrunden till min kommentar är nog bl.a. en av de rabatter som fanns i vår trädgård när vi flyttade hit. Rabatten, som gick längs med hela ena sidan av huset, var stenbelagd med stora stenar, och mellan stenarna växte lupiner och annat ogräs. Den var hemsk, så här såg 10m rabatt ut, nu är det bara dessa stenar kvar och de ska upp innan påsk.

Många timmar gick åt till att lyfta bort stenarna, köra ner dem till den redan befintliga stenhögen och sen även rensa ogräs, fylla på med fin jord och plantera. De sista tre momenten var ju i och för sig riktigt trevliga.

Nu, efter flera års stenrensning, har vi en ordentlig hög med sten. Den ligger gömd bakom vår stora syrénbuske i väntan på förflyttning. Vart, när och hur vet vi inte riktigt.
Men är det någon som behöver sten så är ni välkomna att hämta så mycket ni vill ha!

Min negativitet mot stenläggning har nog sin stora grund i denna trädgård, mycket sten är här, på helt fel ställe. Men nu har jag analyserat klart varför jag tycker så, nu ska jag ta tag i det, göra något åt det. Till att börja med ska jag se alla trädgårdens stenläggningar som en utmaning, inte som en förfulning. Jag ska besöka andra trädgårdar - både fysiskt och via bloggar och se till att inspireras av dessa!

Låter det som en bra idé?